Utblick 2018

Tillväxten förväntas mattas något framöver, men prognosen ser relativt ljus ut. Återhämtningen i omvärlden väntas ge draghjälp åt svensk ekonomi. Den svenska exporten, tillsammans med industrins investeringar, blir en allt viktigare del av tillväxten när offentlig konsumtion väntas minska och bostadsinvesteringarna väntas avta på grund av en svagare utveckling på privatbostadsmarknaden (främst inom storstads- och regionsstäder).

Den ökande befolkningen medför att Sverige står inför stora demografiska utmaningar vilket väntas sätta tydliga avtryck i svensk ekonomi och politik under många år framöver. Finanspolitiken väntas vara mer expansiv under 2018, men framöver väntas de offentliga finanserna stramas åt. Att tillgodose det ökande behovet av social infrastruktur inom boende, skola samt hälso- och sjukvård kommer att vara en stor utmaning, såväl på lokal som på nationell nivå.

Den svenska arbetsmarknaden är stark, även om senare års mycket goda utveckling har dämpats något. Storstadsregionerna väntas stå för den tydligaste jobbtillväxten på grund av en diversifierad arbetsmarknad, välutbildad arbetskraft och stark tjänstesektor. Situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda och andra grupper med svag ställning på arbetsmarknaden har förbättrats, men arbetsmarknaden är fortsatt polariserad. Fullgjord gymnasieutbildning är i princip ett krav för alla jobb. Det krävs ökad rörlighet via utbildningsinsatser och omlokaliseringar för att skapa förutsättningar för fortsatt ökad sysselsättning och tillväxt.

Fastighetsmarknaden bedöms överlag vara fortsatt stark, men något avvaktande, under det kommande året. Bostadsfastigheter, samhällsfastigheter och moderna kontor – främst i storstads- och tillväxtregionerna – ses fortfarande som attraktiva investeringar, men potentialen för fortsatt sjunkande direktavkastningskrav bedöms som begränsad. Värdetillväxten, åtminstone på den kommersiella marknaden, bedöms främst komma från stigande hyror, snarare än sjunkande direktavkastningskrav. Investeringar i kontorsfastigheter utanför A-läge i storstads- och tillväxtregionerna, bostadsfastigheter inom mindre orter, lager/logistik och hotell kan därför ses som intressanta alternativ. Det stora intresset för nyproduktion och byggrätter har bromsat in på grund av en svagare utveckling på privatbostadsmarknaden.

Risk för stigande avkastningskrav bedöms främst finnas för objekt med investeringsbehov (moderniserings-/anpassningsbehov, eftersatt underhåll) på svaga delmarknader.

Under 2018 bedöms således att det sker en svag avmattning på den svenska fastighetsmarknaden. Detta beror bland annat på ökade finansieringskostnader, men även på en allmän oro om att regeringen kommer att genomföra den så kallade paketeringsutredningen. Vidare finns en oro för effekter av införandet av EU-direktivet om begränsningar av avdragsmöjligheterna för räntekostnader.