Stockholmshem på 1960-talet

Hus byggt på 1960-talet i Skärholmen

På 1960-talet förändras byggandet, och standardisering och storskalighet blir de styrande principerna. Ofta använde man fabrikstillverkade byggdelar, som monterades på plats. Samtidigt hade lägenheterna hög standard, både i planlösning och utrustning.

Det så kallade skivhuset slår igenom. Stockholmshems område i Sätra innehåller tidstypiska skivhus (i vardagligt tal höghus): husen har åtta våningar, är 60 meter långa, 14 meter djupa, har inbyggda balkonger och rymmer 100 lägenheter var, både ettor och treor.

De höga punkthusen blev också vanligare. Ett exempel på tidstypiska punkthus finns på Lingvägen i Hökarängen. Området med de fyra tiovåningshusen skiljer sig från miljön i den övriga stadsdelen: hustaken är platta, betongfärgen grå och husen saknar dekorationer.

Men fortfarande byggdes hus i mindre skala - en tredjedel av miljonprogrammets bostäder är tre- eller fyravånings lamellhus. Typiska lamellhus finns bland annat i Stockholmshems område i Rinkeby, där husen har puts i varma gula färger, men även i Örnsberg, där husens fasader är i rött tegel och har utanpåliggande balkonger.

På 1960-talet byggde Stockholmshem bostäder även i Blackeberg, Norra Ängby, Hässelby Strand, Bromsten, Nälsta, Jakobsberg, Åkeslund, Hjorthagen, Gröndal, Västertorp, Midsommarkransen, Söderby, Skärholmen, Enskededalen, Årsta, Gamla Enskede, Stureby, Henriksdal, Farsta, Skarpnäcks gård och på Norrmalm, Kungsholmen och Södermalm.