VD har ordet

En systematisk hyressättning är en av de viktigaste knäckfrågorna just nu

Eva Nygren, VD för Stockholmshem

I början av fjolåret hade jag ingen aning om att mindre än ett år senare skulle summera Stockholmshems verksamhet för 2015. Då ledde jag Telge Bostäder i Södertälje och var fullt fokuserad på det.

Vid årsskiftet hade jag hunnit med tre månader här på nya jobbet, och det skulle vara förmätet av mig att prata om Stockholmshems fjolår som mig och vi och oss i alltför stor utsträckning. Däremot är kärnverksamheten och knäckfrågorna så bekanta för mig att jag tar mig friheten att kommentera några av dem.

Fler bostäder snabbare till lägre kostnad

Utmaningen för ett allmännyttigt kommunägt bostadsföretag i Stockholmsregionen är ju inte att få avsättning för sina produkter, att hyra ut lägenheterna. Efterfrågan av boende överstiger mångfalt tillgången på bostäder och så har det sett ut i decennier nu.

Nej, utmaningen är det omvända: Att få fram fler bostäder snabbare och till lägre kostnad. En ekvation som i de flesta branscher brukar vara omöjlig att få att gå ihop, då ökad fart med bibehållen kvalitet i stort sett alltid innebär ökade kostnader.

Men skam den som ger sig. För att lösa uppgiften inledde Stockholmshem under 2015 tillsammans med systerföretagen Familjebostäder och Svenska Bostäder en kraftsamling för att lösa uppgiften. Projektet kallas Stockholmshusen och är ett konceptbyggande av bostadshus som uppfyller stadens högt ställda krav på exempelvis gestaltning, energianvändning, kostnadsnivå och byggtid.

Kraftsamlingen omfattar även stadens exploateringskontor och stadsbyggnadskontor som är vitala medspelare och samarbetspartners för att få konceptet att fungera i alla led. Den strategiska tanken bakom Stockholmshusen är att inte behöva starta från noll i varje projekt. Där det är möjligt ska istället en effektiv komplettering av äldre bebyggelse ske – kompletteringar som när Stockholmhusen är etablerade underlättar såväl planering och godkännandeprocesser som upphandling och produktion.

Stockholmshusen är sannerligen ingen enkel ekvation att få att gå ihop. Med vad är alternativet? Att inte försöka? Nej, knappast. I slutet av året hade projektet kommit så långt att det finns upphandlade entreprenörer och markanvisningar för över 500 lägenheter i den första etappen.

Diskussion om bostadsmarknadens spelregler

Under året ökade temperaturen ytterligare i diskussionen om bostadsmarknadens spelregler.

Och spelreglerna är viktiga, både för de privata och kommunägda bostadsföretagen. Ska man som vi ha resurser att framöver byggstarta tusen lägenheter om året - och samtidigt rusta upp våra stora bestånd av äldre fastigheter - så måste vi på förhand veta vad som gäller.

Eftersom vår enda intäkt är hyror så landar frågan ofta i hyresnivåer och hyressättningsmodeller. Tyvärr har frågorna under 2015 hamnat i en diskussion som handlar mer om hur bostadsmarknaden borde fungera än om vilka spelregler vi har att hålla oss till idag.

I slutet av 2015 började begrepp som marknadshyror och social housing – det senare ibland med tillägget light - diskuteras allt oftare som framtida ersättningar för bruksvärdessystemet och allmännyttan. Dock sällan med något förtydligande av vad man egentligen menar.

Oavsett vad man anser om nuvarande eller eventuella kommande system så har vi en verklighet och lagstiftning om allmännyttiga bostadsföretag som vi måste utgå ifrån idag. Och nyproduktion och upprustningar som inte kan vänta.

Därför är en systematisk hyressättning inom dagens regelverk en av de viktigaste knäckfrågorna just nu om vi ska komma framåt. Glädjande nog var vi inom de allmännyttiga bolagen i Stockholms stad, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna i Stockholm överens om att göra en omstart i detta arbete. Nu när jag skriver detta i februari 2016 har Fastighetsägarna - överraskande - dessvärre redan hoppat av arbetet.

Vi kommer dock att fortsätta driva arbetet framåt. Hyresmarknaden i Stockholm behöver – och kommer att behöva – utvecklas i många mindre och större steg varav en systematisering är ett. Vi behöver skapa en tydligare struktur kring hyressättningen, hitta former för hur hyror sätts som är begripligt och tydligt. Idag är uppfattningarna ibland så långt ifrån varandra att hyresförhandlingarna – framförallt vid upprustningar – helt går i stå. Det är oacceptabelt.

Ett Stockholm för alla – i 24 våningar!

Samtidigt som jag tillträdde som vd för Stockholmhem i oktober så lanserade vår ägare staden sin nya vision 2040 – Ett Stockholm för alla. Samtliga våra uppdrag och direktiv kopplas även till fyra hållbarhetsaspekter: social, ekologisk, ekonomisk och demokratisk hållbarhet. Det mesta av ett modernt allmännyttigt bostadsföretags verksamhet kan redan kategoriseras in under dessa fyra aspekter, men självklart kan vi utvecklas inom samtliga områden.

Ett verkligt spännande uppdrag från ägaren som jag nu får förmånen att driva är Stockholmshems flytt till Skärholmen. När jag skriver detta har vi precis på Stockholmshem lanserat vår vision att samlokalisera vårt huvudkontor, distrikt och teknikavdelning i ett 24-våningshus med flera olika – gärna publika – verksamheter och bostäder mitt i Skärholmens centrum. Högst upp kommer man en klar dag att se ända till Örebro!

Det är också att bidra till Ett Stockholm för alla. Att skapa något riktigt visionärt i Skärholmen är att se till att det växande Stockholms utveckling inte bara kommer innerstaden och närförorten till del. Hela staden behövs om vi ska få plats med alla bostäder som behövs när vi stockholmare är 1,3 miljoner år 2040!

Eva Nygren

Februari 2016